Mamma rollen

JAg tycker att det är SVÅRT att vara en bra mamma. Jag tappar tålamodet och ropar och skriker åt dom när de inte hör efter.....de blir nog döva snart....... Nej jag skulle vilja gå en mammakurs så jag vet att jag gör allt rätt efter bok och till pricka.

Bara ett xempel: Igår vaknade vi och min man körde till jobbet. (jag har fortfarande semster en vecka mer)  vi åt frukost och såg sommar-morgon tv(på danks tv:"morgonhår").

vi tjafsade lite om tandborstningen men inget allvarligt.

Så hade jag bestämt mig för att vi skulle handla gummistövlar till barna så vi körde in till stan och gick in i skobutiken. det är här det startar........ de busar upp varann så mkt att de springer runt i affären som 2 yra höns och skriker mens jag försöker att få dem till att pröva stövlar och gympadojjor. OMöJLIGT!!!

Men det lyckas till slut och vi går vidare till nästa affär: en sminkbutik, lillkillen(den yngsta på snart 2 år sprang runt och pillade på allt....ALLT! så honom fick jag tvångshålla tills vi betalt. dudden han uppförde sig fint.

Sen skulle vi till en guldsmed....där gick det fint med dem båda.

på väg hem börjar Dudden fråga efter chokladbollar..................skriker chokladbollar. jag säger nej det ska vi inte handla.......men vi kan gärna åka till afffåaren o köpa hushållspapper..........det säger han okej till.

men när vi kommer fram så vill han ha en massa leksaker med in......och när jag säger nej till det oxå så går helvetet löst.... han argumenterar skrikandes at han vill ha leksaker med och jag argumenterar emot....tillslut säger jag att vi åker hem.

Så jag sätter in lilleman på sin plats och Dudden står och skriker NEJ NEJ NEJ.

jag tvingar in victor på sin plats skrikandes och sparkandes.

Alla  utanför affären tittar på oss och ler.

JAg har varit kolugn undre hela senariot...... men när vi kommit halvägs hem och han fortfarande är hysterisk så står jag av. jag skirker att han ska sluta och att jag är jätte arg......han skriker ju bara mer av att jag skriker..........ja och när vi kommer hem kommer han in på sitt rum.... skrikandes och kastandes med leksaker.

efter ca 15 min är han lugn och vi får ett snack och vi blir vänner och vi säger förlåt till varann.

men nu är ju han så trött att han inte orkar äta lunch. han somnar och det blir ro.


Jaaa du min grek/svenska vänninna mina barn kan oxå vara en munfull..........inte som små änglar på santorini när vi har semester och de får allt de pekar på.

kram kram alla vänner fr en frustrerad mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0